Civilsamhället

Civilsamhället är ett samlingsnamn för särskilda aktörer och organisationsformer inom samhället. Civilsamhället omfattar föreningslivet, ideella organisationer och frivilliga krafter, men även ekonomiska verksamheter som inte främst är vinstutdelande utan snarare drivs utifrån ideella mål och ett engagemang för en viss samhällsfråga.
Civilsamhällets verksamheter bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Inom civilsamhället finns också plats för informella nätverk och vänskapsrelationer. Det civila samhället definieras av Sveriges riksdag och regering som ”en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen”.

Civilsamhället utgörs av en mängd olika aktiviteter och verksamheter som bidrar till att andra sektorer fungerar bättre. Integrationsforum mot rasism tillhör en av aktörerna i civilsamhället som agerar icke-statligt för att uppnå organisationsmålen.

Nedan följer en kort beskrivning av våra begrepp. För mer kunskap och intressant läsning kan ni titta in på litteraturlistan (fliken till vänster).

Integration

Med integration avses den sociala process som gör det möjligt att bilda en sammanhållen helhet utifrån olika gruppers intressen, erfarenheter och identiteter. Till skillnad från assimilation, som förutsätter anpassning till majoritetens normer och förhållningssätt, betyder begreppet integration att olika grupper i samhället inte behöver ge upp sin identitet för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor. Därför arbetar vi ständigt med frågeställningar som:

  • Vilka representeras?
  • Vad gör ”oss” lika eller olika?
  • Hur konstrueras identiteter och grupperingar?

Vi eftersträvar lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla. I detta sammanhang inkluderar vi även begreppet interkultur vilket innebär att alla inblandade parter är medskapare och delaktiga i att producera ett meningsskapande. Dialogen blir på så sätt meningsfull eftersom man ser att alla parter har lika rätt till sina olika identiteter och kultur.

Rasism

Rasism är ett omfattat begrepp men beskrivs oftast som ett system av föreställningar, tro och förfaranden som leder till att den enskilda individen blir placerad i ett fack. En central del av rasismens ideologi är ett ”rasifieringsperspektiv”, d.v.s. att människor är av olika raser och bundna till givna positioner som inte går att förändra. Detta innebär att rasism blir en form av maktstruktur som styrs av fördomar och okunskap.
 
Strukturell: När man talar om strukturell rasism är det viktigt att prata om vilka värderingar som finns i ett samhälle, rasism är i detta fall inte något som enbart utspelar sig mellan två personer utan är en del av samhällets normer. Det innebär att även personer som inte uttryckligen har rasistiska värderingar eller uppfattar sig som rasistiska kan utöva rasism pga. hur samhället är uppbyggt och ser ut.

Kulturell: En uppdaterad ståndpunkt i rasismens ideologi uppmärksammar begreppet kultur. Kultur i detta avseende anses vara likvärdig under förutsättningen att ingen beblanding mellan kulturer sker. Många forskare är dock överens om att kultur inte är något statiskt utan är i konstant förändring - den är ett resultat av tidigare språkliga, sociala och kulturella överenskommelser i olika grupper. Kulturrasister stävar dock efter kulturell renhet och önskar att upprätthålla gränser mellan kulturer.


Kulturrasism kan till en viss grad likställas med det engelska begreppet neo-racism.

I dagens interkulturella samhälle tenderar kulturrasister att problematisera mångkultur genom att hävda olika värden till en viss grupp utifrån kultur, religion, utseende, etnicitet etc. Exempel på kulturell rasism kan vara att ”svenskar är introverta”, många amerikaner arbetar inte och ägnar sig åt skattefusk”, ”araber tar över Sverige”, ”många zigenare har benägenhet att stjäla”.  

Vi på Integrationsforum arbetar aktivt för att motverka rasism genom:

  • att skapa träffpunkter mellan människor
  • att mobilisera
  • att bilda nätverk
  • opinionsbildning
  • folkbildning

Diskriminering

Diskriminering är ett lagstiftat begrepp och innebär kortfattat olika behandling av lika fall. Diskrimineringsförbud regleras på två ställen i svensk lagstiftning: Den ena utgörs av skydd mot olaga diskriminering i Brottsbalken 16 kap och 9 §. Den här typen av brott anmäls till polisen och kan leda till böter eller fängelse. Olaga diskriminering är förutom en diskriminerande handling även ett hatbrott. Det andra förbudet utgörs av ett skydd gentemot civilrättslig diskriminering, enligt diskrimineringslagen (2008:567). Diskriminering enligt denna lag kan anmälas till fackförbund, Diskrimineringsombudsmannen eller en lokal antidiskrimineringsbyrå som kan leda till diskrimineringsersättning. Vi på Integrationsforum utgår ifrån och arbetar med framförallt det senare, d.v.s. diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagen är ett villkorat skydd och villkoren innebär att:

  • Enbart en privatperson får anmäla.
  • Privatpersonen måste ha missgynnats, d.v.s. sämre behandlad i jämförelse med vad någon annan har blivit eller skulle ha blivit behandlad i en motsvarande situation.
  • Det måste finnas ett samband mellan missgynnandet och något av dem 7 skyddade diskrimineringsgrunderna.
  • Den upplevda diskrimineringen måste ha skett inom någon av dem 10 skyddade samhällsområdena.
  • Privatpersonen måste vara i någon slags beroendeposition till den anklagade, det kan vara en anställd vs chef, en elev vs en lärare etc.

Diskrimineringsgrunderna är: etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder.

De skyddade samhällsområden:
  • Arbetslivet
  • Utbildning (Förskola, grundskola, gymnasieutbildning, högskola, universitet)
  • Värnplikt och civilplikt
  • Handel med varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet) samt allmän sammankomst (t.ex. marknader, mässor eller konserter)
  • Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten
  • Offentlig anställning (Kommuner, landsting, myndigheter etc.)
  • Samhällsservice (socialförsäkring, bidragssystem, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd)
  • Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (Arbetsförmedlingar statliga såsom privata)
  • Socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster, tex rätten till social trygghet i form av sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård och barnbidrag)
  • Start eller drift av näringsverksamhet

Diskrimineringsformer
  • Direkt diskriminering (när lika fall behandlas olika). Till exempel när en skola inte tillåter samkönade par att gå tillsammans (som par på t.ex, kanske upprepning). skolbalen, så kan det handla om diskriminering.
  • Indirekt diskriminering (när olika fall behandlas lika). Till exempel när gymmet inte tillåter en person att bära huvudbonad kan det innebära diskriminering då personen inte kan (eller vill) ta av sig huvudbonaden på grund av sin religiösa tro.
  • Bristande tillgänglighet (för personer med psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning).
  • Trakasserier. Till exempel när en chef upprepande gånger kränker och använder sig av glåpord till en anställd och det berör någon av diskrimineringsgrunderna.
  • Sexuella trakasserier. Till exempel när en lärare kommenterar en elevs kropp under gymnastiken och tar kontakt med eleven utöver skoltid för att fortsätta med sina sexuella anspelningar.
  • Instruktion att diskriminera. Till exempel när en överordnad uppmanar eller beordrar en arbetstagare att diskriminera eller trakassera någon på arbetsplatsen.
  • Repressalier. Det är förbjudet att bestraffa eller försämra villkoren för den som påtalar, anmäler, deltar i en utredning eller vittnar om diskriminering.

Vi motverkar diskriminering genom direkt stöd till privatpersoner som upplevt diskriminering.

Vi erbjuder information och utbildning om diskrimineringslagstiftningen till allmänheten och myndigheter.

I syfte att motverka diskriminering arbetar vi även aktivt med opinionsbildning.