rasism

9 oktober avskaffandet av slaveriet

Sverige var en av de sista länderna i Europa att avskaffa slaveriet. Det skedde den 9 oktober år 1847 på kolonin Saint Barthélemy i Västindien när de sista slavarna köptes fria.  

Saint Barthélemy köptes av Sverige år 1784 och fram tills avskaffandet bedrevs handel av slavar på ön. Kolonin hade ingen möjlighet till jordbruk och för att Sverige skulle tjäna pengar på kolonin gjordes den till ett frihandelsområde för slavhandel. 1787 infördes en lagstiftning som skilde på svarta, vita och fria kulörta människor. Fri kulörta var alltså icke vita som behövde understrykas att de nu var fira. Annars var en per definition slav endast av att vara svart. Den vita befolkningen på ön fick behandla de fria kulörta och slavarna grymt. Straffen för slavarna var piskningar så allvarliga att stora skador uppstod, brännmärkning och dödstraff.

Vi får aldrig glömma historien. Den svenska slavhandeln är en av de mörkaste tiderna i den svenska historien och än idag påverkas vi av slaveriet dagligen. Det finns en tydlig koppling mellan slavhandeln och den rasism som svarta i Sverige idag utsätts för.

Den 9 oktober ska vi minnas de som dog till följd av slaveriet men vi ska också ta ansvar för den roll som Sverige spelat under den tiden. Det gör vi genom att ständigt påminna, aldrig glömma och aldrig försköna den grymma behandling av svarta människor som Sverige stod för och som än idag påverkar samhället.
 

 

om blm rörelsen och polisvåldet

Rasism handlar om ett strukturellt förtryck och intolerans mot grupper. Det är inte enskilda händelser utan ett helt system, med en lång historia och makthierarkier som svarta personer utsätts för. Det som nu uppmärksammas i media gällande polisvåld är endast delar ur de rasistiska strukturer som samhället präglas av, därför får vi inte får isolera händelserna. Varken till att handla om USA eller om poliser utan det är ett globalt problem som även finns här i Sverige. 

Det som svarta blir utsatta för är lätt att känna sig chockerad över, att tala om det i termer som sjukt och omänskligt är en normal reaktion, men det är viktigt att ha i åtanke att det kan också vara problematiskt och förminskande. När vi väljer att se på polisvåldet på detta sättet så skjuter vi också samtidigt ifrån oss problemet. Det kan då upplevas som att det som sker är långt ifrån de egna livet, att det aldrig skulle ske på våra gator, detta tar tyvärr  bort fokus från allas vår delaktighet i de rasistiska strukturerna i vårt egna samhälle.

Det finns många historier och vittnesmål från svarta i Sverige som också utsätts för övervåld från polis och väktare men det finns framförallt rasistiska strukturer i vårt vardagliga liv som allt är en del i dessa normaliserade strukturer som i samhället möjliggör för de våld vi ser idag.

Vi är alla delar av strukturerna, omedvetet som medvetet och det är allas vårt ansvar att därför alliera oss tillsammans.  

Det du kan göra är:

1. Utbilda dig ämnet, lyssna och lär dig av personer med erfarenhet och kunskap.

2. Om du tillhör den privilegierade gruppen ge plats åt de med självupplevda berättelser men stå enad med dem. 

3. Förneka eller förminska inte personers upplevelser av rasism.

4. Säg ifrån när du hör eller märker av rasistiska händelser och kommentarer.

5. Stötta organisationer och personer som arbetar mot rasism. 

6. Var empatisk, visa empati för dina medmänniskor som utsätts för rasism.